Det vi kan göra med dagens datorer trodde man inte var möjligt för 50 år sedan, för att inte tala om för 100 år sedan eller mer. Att mänskligheten skulle lyckas framställa en sådan fantastisk liten apparat hade man inte kunnat tro. Tål att sägas att det är först med tiden som dessa maskiner har blivit mindre, initialt fyllde datorerna hela rum eller mer. Även hastigheten har ökat något astronomiskt, vilket är spännande. Datorer, hårdvara såväl som mjukvara, är sannerligen den nya järnvägen och här finns stor utveckling att genomföra.

För att förutspå framtiden kan man använda sig av en beprövad metod. Den ser ut som sådan att man helt enkelt jämför det man hade förr med det man har idag och sedan drar slutsatser baserat på detta. När det gäller just datorer bestod de exempelvis förr av hålkort som man satte in i en maskin som läste av dessa. Dessa hålkort motsvarade dagens maskinkod, det vill säga våra ettor och nollor, på och av, som hålls vid liv med eller utan ström i transistorerna. Så gårdagens hålkort, gjorde av papper eller trä, utgörs idag av el. Ett framtidsscenario kunde således vara att man ersatte denna el med något annat. Vad detta kunde vara är svårt att säga. Effekten det skulle få vore flerfaldig; dels skulle problemet med överhettning eventuellt kunna minskas, dels skulle detta medium vara snabbare än elektrisk ström.

Det har gjorts forskning med ljusoptik och så kallade ”quantum computing”. Dock är det lång väg kvar tills något av dem kommer att fungera ordentligt, i synnerhet för en bredare marknad. Eventuellt skulle datorerna även kunna bli mindre än idag, vilket skulle göra att man kunde klämma in flera på samma plats. För den som vill fördjupa sig i hårdvarans begränsningar går det att läsa mer om det här.

Utöver begränsningar i hårdvaran kan det tänkas att det finns sådana även i mjukvaran. Dagens dominerande programmeringsparadigm är inte särskilt snabba. De har en bred kompatibilitet över olika system och infrastrukturer, men går långsamt på grund av att de måste köras genom en så kallad interpretator. Om man kunde utveckla någon form av lågnivåspråk, som exempelvis liknade Assembly-språket kunde man effektivisera saker ordentligt. Detta är dock bara lösa spekulationer.

Som alltid är fallet med förutsägelser målar olika källor upp olika scenarier. Vissa framtidsforskare och självutnämnda IT-profeter är mer medryckande än andra.

Hur det än blir kommer alla organisationer att behöva ha god kontakt med sina medarbetare och andra. Då kommer medarbetarundersökningar komma väl till pass, oavsett situation. I någon mån kommer det alltid finnas människor någonstans bakom datorerna. Även om ”hård AI”, det vill säga självmedveten artificiell intelligens med ett eget medvetande skulle uppfinnas, kommer det att finnas människor bakom som var upphovsmän. Framtiden kommer. Vi ser fram emot den med spänning.